Elin och Ninas trädgård

Har hittat massa intressanta insekter och skadeangrepp på växterna i trädgården hemma hos pappa. Vissa har jag lyckats identifiera, men vissa inte. Nån kanske kan hjälpa till med det? :)


På svarta vinbär:


Svarta vinbärsblad. Sugskador av strit.


En otydlig strit. gulaktig.

Fullbildade stritar hoppar mycket bra. Den vanligaste striten på trädgårdsväxter är rosenstriten, Edwardsiana rosae, som kan uppträda på i stort sett alla växter inom familjen Rosaceae, där ros är vanligast.
De kan bekämpas med växtvårdsmedel eller pyretrum, bäst görs detta på våren innan djuren fått vingar. 

Växtvårdsmedel kallas de växtsåpor och oljor som ej är registrerade som kemiska bekämpningsmedel. Dessa medel har alla en mekanisk verkan. Det innebär att medlen måste träffa insekten för att ha effekt. De flesta medel har heller ingen effekt på ägg utan behandlingen bör upprepas under flera veckor med någon veckas mellanrum. I övrigt gäller samma förhållningsorder som vid användning av registrerade bekämpningsmedel. Spruta aldrig i solsken samt spruta bladovansidor och undersidor noggrannt intill avrinning.  De tre grupperna växtvårdsmedel delas upp i är oljor, gelatin och såpor.


Bladlusangrepp i toppen av busken.


Resultatet: buckliga, färgförändrade blad.

 
Skum larv, saknar ben. Intressant liten pigg på bakdelen. Tror det kan vara en blomflugelarv? För senare hittade jag denna i burken med denna larv (som då var försvunnen):




På röda vinbär:
 
Oidentifierade stekellarver på röda vinbär.
Huvudena är inte mörka som de ska vara om det är fråga om krusbärsstekel. Vinbärsbladstekel bör det inte heller vara, den verkar också ha mörkt huvud och angriper bara svarta vinbär.
Då återstår vinbärsstekel - Pachynematus pumilio? Har inte hittat någon annan stekellarv det kan vara.


En äggsamling på undersidan av bladet.


En mätarfjärilslarv.
Som senare utvecklades till detta:


På ros:

sugskador av strit.


striten i fråga. Troligtvis rosenstrit.


En väldigt liten stekellarv, som troligtvis är slemmig rosenbladstekel, Endelomyia aethiops:

Larven är 8-15 mm lång med gul genomskinlig kropp och åtta par bukfötter. Kroppen är täckt av ett klart, tunt slemskikt där larvens gröna maginnehåll lyser igenom vilket ger illusionen av en grön rygg. Huvudet är rödbrunt till gulbrunt.

skadebilden är följande, fönstergnag:

Jag tror det tunna epidermisskiktet som lämnas kvar av larven torkat och ramlat ut, därav hålen.


På persika:


Krussjuka, Taphrina deformans.

Fakta från Odla med P1, Maj-Lis Petterson:

Detta är tyvärr en mycket vanligt förekommande svampsjukdom på persika, som tillika gör stor skada.

På bladen bildas blåslika, förtjockade bucklor som kan variera i färg, röd- ibland gulaktiga, men de kan även vara gröna. Bladen kan inte utvecklas normalt utan blir stark krusiga och förvridna. Angripna blad faller av. Ofta kommer det på sommaren fram en ny bladskrud, vilken sällan angrips. Dock finns smitta kvar i trädet på bl.a. barken och nästkommande vår angrips de nya bladen.

Ständigt återkommande angrepp försvagar trädet, grenarna blir förtjockade och trädet kan till slut dö. Plocka bort och bränn angripna blad. Se till att trädet är i god växt. Tyvärr finns det ingen resistent sort. ’Frost’ ansågs till en början vara resistent, men så är tyvärr inte fallet, som synes. Den angrips om än i mindre utsträckning än övriga sorter på marknaden. Svampen kan med gott resultat bekämpas med svavel (Kumulus, klass 3) före knoppsprickning, ca 14 dagar före blomningen. Trädet bör behandlas även på hösten efter bladfällningen och behandlingarna bör upprepas under flera års tid.


På äpple:


Gallkvalster. Röd eriniumbildning på bladundersidan. Drabbar främst prydnadsäpple vad jag förstått. Det intressanta är att detta finns på ett familjeäppelträd med två sorters äpplen. Filtbildningen finns på de blad som tillhör en sort som får rödrosa äpplen med rosa fruktkött. Jag har inte sett denna äppelsort nån annanstans, kan det mer vara ett prydnadsäpple ?

På den andra sortens blad ser gallbildningen ut såhär:

Och bör enligt källor vara äpplegallkvalster - phyllocoptes mali. Denna orsakar runda ovala vårtbildningar i gulgrönt. Skadedjuren behöver inte åtgärdas, de uppträder tillfälligt.



Sköldlöss på äppelstammen.

 
Fjärilslarv på äpple.
Den hittades intuti ett ihopspunnet äppelblad, med mörk avföring och var snabb på att förflytta sig. Enligt denna källa så skulle jag tro att denna larv är en större knoppvecklare – Hedya nubiferana.
Knoppvecklarnas larver gnager på de nyutslagna bladen och spinner samman skottspetsarna på våren. Den större knoppvecklaren H. nubiferana kan anses vara en allvarlig skadegörare. Inom yrkesodling ska ev. bekämpning sättas in innan blomningen.

På bigarrå:


Väldigt svarta bladlöss. Borde vara svart plommonbladlus - Brachycaudus cardui.

På plommon:





Några eller nånting gillar våra gamla plommonträd som jag tyvärr tror sjunger på sista versen. De drabbas alltid av bladlöss också.


På amerikanska blåbär:

Väldigt cirkulära hål i bladskivorna. Har inte lyckats hitta något om vad det är som angripit dom.


På pion:







Klorotiska områden som inte verkar begränsade av bladnerverna. Vissa i form av ringar med grön mitt. Utspridda över plantorna, lite här och där, vissa blad ser inte alls drabbade ut. Kan det vara virus? Hoppas verkligen inte det.. men jag tror nog tyvärr det.

Ringfläcksjuka finns det ett virus som heter och som angriper pion = " Gula-ljusgröna ringar eller bågformiga strimmor bildas på den i övrigt mörkgröna bladmassan. Angreppet kan påverka blommornas storlek och antal". Som alla andra virusangripna plantor bör de tas bort.

Härom morgonen upptäckte jag att min kära krusbärsbuske (sort okänd) var totalt kaläten, knappt ett blad fanns kvar. Jag misstänker starkt att det är larver av krusbärsstekeln Nematus ribesii som varit i farten. De är ökända för sin glupskhet och förmåga att kaläta hela buskar på några få dagar.

Larven blir upp till 20 mm lång och är ljusgrön med svarta fläckar och svart huvudkapsel (se bild). Skadorna visar sig först som små runda hål på enstaka blad, främst på lågt sittande grenar i buskens inre delar. Krusbärsstekelns larv kan även angripa röda och vita vinbär, men går inte på svarta vinbär. På svarta vinbär kan dock liknande angrepp åstadkommas av larver från vinbärsbladsteklarna Nematus ribesicola eller Nematus olfaciens.

Åtgärd: Angrepp kan stoppas om man tidigt plockar bort alla blad som fått små hål och har nykläckta larver på sig. Vid längre framskridna angrepp kan larverna behandlas med något insektsmedel. Själv föredrar jag att använda ogiftiga och lätt nedbrytbara medel. Såpvatten fungerar till mycket och det hade effekt på dessa larver, även om jag var ganska sent ute med att behandla. Upprepad behandling ger oftast bäst resultat.

  

Inlägget är skapat av Nina. Jag kommer främst att skriva om grönsaker, frukt och bär som är mina främsta intresseområden. Det hindrar dock inte att det kan smyga sig in en och annan prydnadsväxt i mina rader! :)